Glädjestickning

Idag slog det mig, att jag lärde mig att sticka för ca 30 år sen. Visst, jag stickade lite mindre under barndom o tonåren även om det alltid fanns med på ett hörn. Stickning är min livsräddare, min passion, min dröm och min livsstil. Jag vill ständigt utvecklas, lära mig mer, men framförallt göra det jag tycker är kul och känner för.

Två såna projekt är dessa:




Alamock sockor, så fina de är! När jag såg att min släkting hade släppt sitt första egna mönster så köpte jag det på en gång. Dels för att det är kul att hon släpper ett mönster och dels för att det var fina sockor. Perfekt till restgarn dessutom. De är klara, men de ska bli en present så detta är allt jag visar. Mönstret förstår man väldigt lätt, inga krångligheter alls efter vägen. Perfekt stickning när man vill slippa tänka o bara köra på.

Nästa är en riktig egostickning, Jeansgenser. När detta mönster släpptes tänkte jag Jaaa! Och som en händelse råkade jag ha restgarner i ett gäng färger som passar (från Wiolakoftan). Iår är verkligen mycket stickat från ”Stash”. Jag har redan satt igång!

Visst, jag har också tänkt ut lite julklappar. Har dock lite problem med ett mönster jag tittat ut, det finns inte tillgängligt längre. Har skickat meddelande till designern men har inte fått svar än. Vi får se hur det går med den saken.

http://designkatrina.se

Relaterat inlägg

Ett svar på ”Glädjestickning”

  1. Det är kul när man hittar mönster man starkt känner att man vill sticka. Och att sticka från garnstashen känns alltid bra:)

Kommentarer är stängda.