Känns som en evighet

Nu var det nån vecka sen jag skrev sist, livet har hunnit emellan o då är det svårt att hinna med handarbete o skriva! Fastän man saknar båda delarna. Jag tänkte visa hur långt jag kommit på min kofta, som jag väldigt gärna vill bli klar med så fort som möjligt. Såhär såg koftan ut häromveckan. Stickade på mudden då.

Det kändes som det tog en hel evighet att bli klar med mudden längst ner, fast det var nog bara en kombination av enformigt stickande, långa varv och för lite handarbetstid. Mudden har varit ”nästan klar” ett bra tag! Så plötsligt händer det – jag är faktiskt klar med den där tidskrävande mudden. Genast på nästa grej, som är kanten mitt fram. Nu fick jag lite förnyad energi och vips så var de muddarna också klara.

Närbild på koftan och motivet.

I brist på knappar kan man använda en rundsticka.
Det som är kvar att sticka är ärmarna, har fått ny energi nu för stickningen så den kanske blir klar på ett kick. Jag är väldigt nöjd med passformen hittills, att minska maskor under bysten känns som ett bra sätt att sticka koftor på.

En sidobild av min pågående Lauriel-kofta

Jag gjorde ett smart val av färg, petrol är en av mina absoluta favoritfärger!

Min pågående Lauriel-kofta
http://designkatrina.se

Relaterat inlägg