Jag har tidigare skrivit om UFO nr 1, om hur man ska kunna tänka framåt och få nya idéer.

UFO nr 2.
Den här gången hade jag börjat på halvvantar som jag tänkte skulle bli fint någon jul för några år sedan. Av nån anledning blev jag inte klar med dem och det har legat sen dess.
Garnet är ett spets-tunt rött garn som jag köpte en gång i tiden. Jag stickade med dubbelt garn så det skulle bli nåt utav det!

Jag tog fram och tittade lite på den snutten jag hade gjort på halvvantarna. Jag hade börjat med ett fint spetsmönter som absolut kan fortsättas med! Men halvvantar? Nja… 

Jag hade rund-stickat projektet och var 16 cm i omkrets, dvs 8 cm/sida. Vad mer kan vara 16 cm i omkrets? Kollade upp lite mått på baby-koftor och såg genast att det där är ju en ärm till babytröja. Det borde inte vara några problem att sticka den ärm till ärm. Gjorde en liten skiss och gick efter den.

Jag gick alltså inte efter något mönster, mer än mitt eget huvud. Måtten fick anpassas lite efter spetsmönstret jag hade börjat på. Just med tanke på mönstret så skulle det passa ypperligt att göra en liten omlott-kofta! Jag berättar lite mer längst ner.

Min röda spets-omlott-baby-kofta

Jag vet att det är många som inte förstår hur, när man säger att jag jobbar bäst utan mönster/ skapar eget mönster ’efter vägen’. Men jag skulle vilja säga – försök en gång! Börja med nåt lätt som du skulle kunna fixa. De viktigaste instrumenten när man ’skapar fritt’ är:

• En plan och några mått. Vad ska det bli och hur stort? Kolla ex. mått på nätet eller mät på dig själv om det ska bli nåt till dig själv.
• Sticka alltid ett stickprov som visar hur många maskor och varv som blir 10*10 cm. Detta ska man utgå ifrån. 
• En miniräknare och papper för att räkna ut antal maskor man behöver. 

Ex. med röda koftan: 
Jag visste sen förut att 8 cm blev 20 maskor i spetsmönstret.
20maskor/8 cm = 2,5 maskor/cm.
På 10 cm blev det 25 maskor.

Jag fortsatte med ärmen och spetsmönstret tills jag hade gjort klart på sista rapporten av spetsmönstret och arbetet mätte ca 17 cm. Sen visste jag att jag behövde lägga upp kanterna på tröjan:

Kanten på tröjan behövde vara 17 cm. 17cm *2,5 maskor/cm = 42,5 maskor. Jag tog några extra till mudd längst ner och anpassade efter spetsmönstret. Då blev det 47 maskor på kanten.

La upp 47 maskor på andra kanten också, så då blev det: 47 + 20 + 20 + 47 maskor.
Stickade ca 8-9 cm och fortsatte sen med enbart ryggen (47+20 m plus extra 2 m mot halsen).
Jag stickade tills jag hade ett bra mått över ryggen enligt min skiss och efter färdig rapport på spetsmönstret. Så avmaskade jag kantens maskor.

Här gjorde jag sidans omlott så jag bara kunde fästa fast det på ärmen och avmaska kantmaskorna. Sen fortsatte jag med de 40 m till ärmen på samma sätt som i början.
Sen gjorde jag den första omlotten. Det sista jag gjorde var två virkade varv runt hela koftan och satte in två tryck-knappar.

Det krävde lite tankeverksamhet kan jag säga att klura ut hur jag ska minska och öka omlotten på ett sätt som är förenligt med spetsmönstret. Och fråga mig inte exakt hur jag gjorde – jag bara gjorde. Med hjälp av skisser förstås.

Men resten är faktiskt ganska enkelt att räkna ut själv. De två sakerna jag behövde tänka på var att mäta för att kolla om jag stickat tillräckligt långt och att räkna ut maskorna på hela stycket tröja. Sen var det bara att sticka på! jag hade ju spetsmönstret att luta mig tillbaka på, det hjälpte planeringen.