Ibland uppstår det behov här i livet som man inte skulle kunna ana i förväg. Det här är en sån historia.

Det här är min vardag – snarare mina morgnar- samt eftermiddagar: Pendlar jag till jobbet med kollektivtrafik så tar det 50-55 min från dörr till dörr. Åker man bil så tar det en kvart o jag har inte körkort (än). Det är alltså förutsättningen för mina dagar.

Vad gör man då om man vill slippa åka kollektivt, speciellt sen de drog om spårvagns-spåret och det är överproppat med folk varje morgon och man knappt får plats… Jo man tänker moppe!

Vi har alltså blivit med 30-moppe och jag har kört till jobbet senaste veckorna! Frihet, ljuva frihet! Det går bättre o bättre vartefter.
Jag har ingen vacker bild på mig o moppen på min dator, men kan komma att bli.

Det är nu det där behovet kommer med dunder o brak – bra kläder!
Jag är ju en sån som inte gillar att frysa. Värst vad det ska blåsa om halsen när man brummar, trots halsduk, det går ju inte för sig!
Behovet: något som är lagom att ha i sommarvärmen, men som ändå hjälper mot blåsten.

– Jag tänker bomull! –

En krage av bomull är inte fy skam i sommarluften! Funkar alldeles utmärkt kan jag intyga. Detta är stickat utav Järbo Garns Super Soft Cotton, i underbara fina färger.

Kommer ni ihåg att jag verkligen inte visste vad jag skulle göra med det garnet? Ja, så här blev det.
En så enkel och snabbgjord krage som möjligt var målet. Jag satte igång fredagskvällen och på lördag var den klar.

Jag med kragen på mig, i morgonsolen.
På språng, innan vindjackan åker på.